Från att vi fyller 16 år och livet ut kan vi ta körkort för bil. Det underlättar individens mobilitet, men i en värld där digitalisering och automation spelar en allt större roll innebär det även utmaningar för oss som bilförare. Det var temat på NTF Västs första kvällsseminarium för året tillsammans med forskningscentret SAFER.
Annika Larsson, forskare inom kognitiv ergonomi från Veoneer pratade om hur förare kan dra nytta av den nya tekniken med automatiserade fordon. Hennes utgångspunkt är hur bilarna ska fungera med människor, inte mot dem. Trots den snabba utvecklingen så är frågan fortfarande öppen kring när vi kommer att ha helt automatiserade bilar. Sensorerna är inte 100-procentiga och bilarna har sina begränsningar. Det har visat sig svårt att konstruera en självkörande bil som kan köra överallt där människor kan, på alla vägar i alla väder, och upptäcka allt som en människa faktiskt kan. Annika Larssons slutsats är att samarbete är ledordet, bilarna kommer inte att köra helt själv men vi kommer inte heller själva att behöva göra allt jobbet. Nu är utmaningen hur man ska få föraren att jobba ihop med bilen.
Tania Dukic Willstrand, forskningsledare äldre bilförare på VTI, forskar kring äldre och hur man kan skapa en säker mobilitet för dem. Transportmönstren skiljer sig mellan män och kvinnor, så också i den här gruppen. Män väljer bilen, kvinnor är bättre på att åka kollektivt. Hur påverkas mobiliteten när rörligheten sjunker upp i åldrarna, om maken som alltid brukade köra bilen går bort före hustrun som inte kört på många år, om det är långt till busshållplatsen eller om det är tungt och svårt att öppna dörren till spårvagnen? Tania Dukic Willstrand berättade att många andra länders hälsokontroller för äldre inte har visat sig ha någon betydande effekt på trafiksäkerheten och enligt henne behöver det inte vara komplicerade lösningar som medför en säker mobilitet för den äldre generationen. Goda vanor måste bara läras tidigt och egenkontrollen är nog så viktig, det vill säga att alla har ett ansvar att kolla sin hälsa, observera sin omgivning när man är ute i trafiken samt inte glömma bort att träna och anpassa sig utifrån de egna förutsättningarna.
Helena Selander, forskare inom körkortsmedicin och mobiltet på VTI, fokuserade på de krav och möjligheter som finns för bilförare med funktionsnedsättningar eller diagnoser. Vissa är aldrig lämpliga bilförare ur medicinsk synpunkt, men det finns många som kan ta körkort trots en funktionsnedsättning. Ett problem idag är att neuropsykiatriska diagnoser bedöms olika i olika delar av landet. Ett simulatortest som gjorts visar att personer med exempelvis ADHD-diagnos krockade mer än vad en person utan diagnos gjorde. De som tar sin medicin är emellertid delaktiga i färre olyckor än de som inte behandlar sin sjukdom.
En slutdiskussion med de tre forskarna resulterade i en enighet om att vi måste behålla den manuella kompetensen och att vi måste bli bättre på varannan damernas - att kvinnor behöver köra mer, då det har en stor positiv effekt på trafiksäkerheten ur flera aspekter.
2019-01-24