Fest-bilaren den nya fest-rökaren?

Barns säkerhet är ett så kallat ”wicked problem”. Lösningen kan inte reduceras till en enskild aktör eller ett perspektiv. SEVS-metoden fångar komplexiteten när olika drivkrafter samverkar och norm blir till undantag. Det konstaterar Else-Marie Malmek, projektledare SEVS-projektet och en av föredragshållarna under Barn, Liv och Trafik.

Är du en fest-köttare? Ordet myntades under en workshop i SEVS-projektet, Safe Efficient Vehicle Solutions , som handlar om framtidens hållbara transportsystem för gods och människor 2030+. Projektet initierades 2009 av fordons- och trafiksäkerhetscentrumet SAFER och Svenskt Hybridfordonscentrum(SHC), då de båda organisationerna undrade om det går att utveckla extremt lätta och energieffektiva fordon utan att göra avkall på säkerheten.

Idag står vi inför många svåra utmaningar inte minst vad gäller transport/mobilitet och människors hälsa, säkerhet och trygghet. Nästan alla prognoser vad gäller transportsystemet pekar på en ökad efterfrågan, inte minst i städerna, vilka redan idag har stora problem med trängsel, buller och utsläpp. Ungefär samma lutning på utvecklingskurvan har vi vad gäller barns (och vuxnas) genomsnittsvikt, stillasittande tid, köttkonsumtion, slängd mat och barndiabetes.

Gemensamt för dessa utmaningar är att de är mycket komplexa och att det antagligen inte finns någon enskild lösning, de är så kallat wicked problem. Ett av resultaten från SEVS-projektet är ”The SEVS Way”, ett strategiskt analysverktyg för att hantera komplexitet på ett systematiskt och strukturerat sätt. För att lösa utmaningarna inom transportsystemet, måste även drivkrafterna utanför själva transportsystemet analyseras. Analysen görs med hjälp av en drivkraftsmodell som belyser samhälleliga och tekniska drivkrafter och dess samband. Ska till exempel odlingsmarken användas för att producera förnyelsebar energi till transportsektorn eller för att användas som betesmark till köttindustrin? Barns hälsa, säkerhet och trygghet är också ett så kallat wicked problem. Vi måste identifiera och analysera drivkrafter såväl i barnens närmiljö som i det större systemet.

För att finna och kunna införa hållbara lösningar på komplexa utmaningar måste vi alltså samverka på en högre systemnivå än vad vi hittills har gjort, eftersom ingen enskild part sitter inne med hela lösningen. Detta innebär att vi måste samarbeta med helt nya aktörer, över organisatoriska gränser och i multidisciplinära team. Vilka är drivkrafterna som handlar om barns hälsa, säkerhet och mobilitet? Hur hänger de ihop och hur påverkar de varandra?

Slutligen landar det i vad min organisation och jag själv som förälder gör för att bidra till en tryggare, säkrare och mer hälsosam miljö för mina barn. Och, det är här fest-köttare får sin förklaring! I min generation fanns det många feströkare, det vill säga de som aldrig rökte till vardags utan enbart någon gång då och då vid festligare tillfällen. Själv tillhörde jag varken vardags- eller feströkarna som väl är. Detta som ett resultat av min värdegrund – det är inte smart att röka! Vilka värderingar har barn idag och år 2030? Vilka är de bakomliggande drivkrafterna som avgör om de kommer att välja att vara eller tvingas att bli fest-köttare och/eller rent av fest-bilare? Men huvudsaken är att de inte blir rökare... varken till vardags eller till fest!

Är du nyfiken och vill veta lite mer så kom till konferensen Barn, Liv och Trafik, där vi kommer att presentera resultat från ”The SEVS Way” med ett barnperspektiv.

Else-Marie Malmek
Projektledare SEVS-projektet

Mer info om konferensen Barn, Liv och Trafik 6 mars: http://www.ntf.se/vast/BARNLIVTRAFIK/


2014-02-06